|
affektionsvärde |
Värde, som en fastighet eller ett föremål har för en
enskild person på grund av personliga förhållanden av
känslomässig karaktär.
Affektionsvärde är således inte i första hand grundat på
ekonomiska överväganden. |
|
allmän plats |
I
byggnadslagstiftningen avses område som enligt
detaljplan, stadsplan, byggnadsplan eller generalplan är
avsett för gata, torg eller park. |
|
allmän väg |
Väg
som förklarats allmän eller byggts såsom allmän enligt
väglagen. |
|
allmännyttigt bostadsföretag |
Före hösten 1991 definierades detta begrepp i
bostadsfinansieringsförordningen som kommunalt bolag
eller stiftelse som förvaltar bostäder utan enskilt
vinstsyfte.
Begreppet används fortfarande i dagligt tal för av
kommunen helägda bostadsföretag. |
|
amortering |
Periodisk avbetalning på lån, i amorteringen ingår inte
räntan.
Rak amortering är återbetalning i lika delar. |
|
andelslägenhet |
Lägenhet som får disponeras på grund av äganderätt till
fastighetsandel.
För fritidsfastighet kan dispositionsrätten vara
begränsad till en viss tid per år. |
|
anläggningssamfällighet |
Sammanslutning av fastigheter för utförande och drift av
en gemensam anläggning som bildas enligt
Anläggningslagen. |
|
annuitet |
Konstant belopp som erläggs av låntagare terminsvis och
som innefattar både ränta och amortering. Annuiteten kan
gälla under hela avbetalningstiden eller del därav. |
|
annuitetslån |
Lån
med ränta och amortering i en gemensam summa.
Annuitetslån anges i procentsatser av ursprungsskulden.
Räntan dominerar i början och amorteringen i slutet av
betalningsperioden.
Det totala beloppet som skall erläggas är detsamma vid
varje betalningstillfälle. |
|
anskaffningskostnad |
Historisk anskaffningskostnad är verklig utgift för
förvärv av mark, byggnad eller maskinell utrustning.
Verklig anskaffningskostnad omfattar historisk
anskaffningskostnad och investeringar i objektet efter
förvärvstidpunkten. |
|
anslutningsavgift |
Avgift för anslutning av el, vatten och avlopp till
anläggningsägaren, vanligtvis kommunen |
|
ansvarsbesiktning |
En
typ av fastighetsbesiktning som syftar till att
fastlägga ansvar för upptäckta fel |
|
arrende |
Upplåtelse av mark att användas mot ersättning. Kan
också avse själva ersättningen. |
|
avgäld |
Avgift för nyttjanderätt till mark. |
|
avgäldsperiod |
Period vid upplåtelse av tomträtt under vilken
tomträttsavgälden är oförändrad. |
|
avlyft |
Överflyttning av produktionskredit (byggnadskreditiv,
lån) till slutliga lån. |
|
belåningsvärde |
Ett
belopp utifrån vilket kredit beviljas.
Vanligen bestäms beloppet med utgångspunkt från ett
reducerat marknadsvärde. |
|
besiktning |
Genomgång av fastigheten/bostadsrätten i syfte att
upptäcka och utreda eventuella fel och brister.
Besiktningsförrättarna erbjuder ett antal varianter på
besiktning t.ex. jordabalksbesiktning och
överlåtelsebesiktning. |
|
besittningsskydd |
Skydd för hyresgäst mot oskälig uppsägning av
hyresförhållande. |
|
biarea |
Bruksarea för biutrymmen |
|
bindningstid |
Den
tid när villkor såsom ränta och amortering är
oförändrade i ett lån. |
|
biutrymme |
Utrymme i anslutning till bostad, huvudsakligen inrättat
för sidofunktioner till boende: Pannrum i småhus,
garage, förråd m m. |
|
boarea |
Bruksarea för boutrymmen. |
|
borgensman |
Person som gått i borgen (tecknat garantiåtagande) för
annans skuld. |
|
borgenär |
Långivare |
|
bostadsförening |
Ekonomisk förening som registrerats före den 1 juli
1930, med ändamål att bereda sina medlemmar bostäder.
Nybildning av bostadsförening kan inte ske. |
|
bottenlån |
Fastighetslån mot säkerhet av panträtt med bästa
förmånsrätt. |
|
boutrymme |
För
boende inrättat utrymme ovan mark, huvudsakligen avsett
för vistelse, hygien, viss förvaring, kommunikation m m. |
|
brandförsäkringsvärde |
Värde på vilket ersättning vid brandskada grundas. |
|
bruksarea |
Area av nyttjandeenhet eller annan grupp sammanhörande
mätvärda utrymmen, begränsad av omslutande
byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdet angiven
begränsning. |
|
bruksvärdehyra |
Hyresbelopp som bestäms med utgångspunkt från hyran hos
likvärdiga lägenheter som ägs av allmännyttigt
bostadsföretag inom jämförligt område. Begreppet
bruksvärdehyra har införts för att kunna reglera hyran i
icke-allmännyttiga bostadsföretag. |
|
bruttoarea |
Area av mätvärda delar av våningsplan begränsad av
omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för
mätvärdhet angiven begränsning. |
|
bundet lån |
Lån
där räntesatsen är fast under viss längre tid, vanligen
två eller fem år. |
|
bygg(nads)rätt |
Rätt att uppföra byggnad. Byggrätt kan regleras genom
detaljplan, områdesbestämmelse, återuppföranderätt,
bygglov och förhandsbesked. |
|
bygganmälan |
För
att få påbörja vissa arbeten - vilka anges i PBL - krävs
det att byggnadsnämnden meddelas om arbetena genom en
bygganmälan. Arbetena får normalt inte påbörjas förrän
tidigast tre veckor efter det att bygganmälan kommit in
till byggnadsnämnden. Detta gäller oavsett om det krävs
bygglov för åtgärderna eller inte. |
|
bygglov |
Skriftligt tillstånd, lov, enligt plan- och bygglagen
att utföra byggnadsåtgärd |
|
byggnad på ofri grund |
Byggnad som inte utgör tillbehör till fastighet. |
|
byggnadsarea |
Den
area som en byggnad upptar på marken. |
|
byggnadskontroll |
En
av myndigheternas kontrollant utförd kontroll av att ett
bygge följer byggnadsbeskrivningar och ritningar. |
|
byggnadskreditiv |
Tillfälligt lån för finansiering eller ombyggnad under
själva byggnadstiden. Byggnadskreditiv får successivt
tas i anspråk enligt särskild lyftningsplan allteftersom
bygget fortskrider. När bygget är färdigt avlyfts
byggnadskreditivet vanligen genom att detta ersätts av
bottenlån och eventuellt topplån. |
|
byggnadskvarter |
Område inom detaljplan avsett för bebyggelse vanligen
begränsat av gata eller annan allmän plats. |
|
byggnadsnämnd |
Kommunal nämnd som bl a utfärdar bygglov. Vid behandling
av ansökan granskas bygget i relation till befintlig och
planerad bebyggelse. |
|
byggnadsplan |
Planinstitut enligt byggnadslagen som ersätts i plan-
och bygglagen av detaljplan. |
|
byggnadstillbehör |
Fast inredning och annat som hör till byggnad, om det är
avsett för stadigvarande bruk i byggnaden eller del av
denna. |
|
byggnadstyp |
Vid
fastighetstaxering indelas byggnaderna i följande
byggnadstyper:
Småhus, hyreshus, ekonomibyggnad, industribyggnad,
specialbyggnad eller övrig byggnad. |
|
detaljplan |
Planinstitut som omfattar begränsade områden av en
kommun och som reglerar markens användning och
bebyggelse. Stadsplaner och byggnadsplaner samt
avstyckningsplaner gäller som detaljplaner. |
|
diskonto |
Räntenivå som fastställs av Riksbanken. Var tidigare
grund för bankernas och kreditinstitutens räntesatser
för ut- och inlåning.
Har numera ej samma inverkan på dessa. |
|
dolda fel |
Fel
i fastighet som en köpare rimligtvis inte kunnat
upptäcka för vilka säljaren svarar. |
|
driftkostnad |
Periodisk utgift för att utnyttja en byggnads funktion.
Till driftkostnader räknas kostnad för t ex
fastighetsskötsel, fastighetsadministration, el, VA,
uppvärmning, sophantering, försäkring, fastighetsskatt
och eventuell tomträttsavgäld. Driftkostnaden inkluderar
moms. |
|
eget kapital |
Restpost som utgör skillnaden mellan totalt
fastighetskapital och lånat kapital.
Eget kapital bör inte förväxlas med tillfört kapital som
utgör av ägaren i fastigheten investerade medel. |
|
ekonomisk plan |
Grundläggande dokument som beskriver en bostadsrätts
ekonomiska förhållande upprättad för bildande och
registrering av bostadsrättsförening.
Om de ekonomiska förhållandena ändras markant måste ny
ekonomisk plan upprättas och registreras. |
|
entresolplan |
Extra våningsplan anordnat inom en del av en våning med
stor rumshöjd. |
|
etagelägenhet |
Bostadslägenhet i två våningar i ett flerbostadshus |
|
exploateringsavtal |
Civilrättslig överenskommelse som reglerar förhållandena
mellan en kommun och fastighetsägare, oftast en
entreprenör avseende markens bebyggande vanligen i
anslutning till detaljplaneläggning. |
|
exploateringsgrad |
Synonym till exploateringstal. |
|
exploateringsmark |
1.
Obebyggd mark som är avsedd att bebyggas och som inte
utgör tomtmark.
2. Vid fastighetstaxering skall marken ingå i
detaljplan. |
|
exploateringstal |
Kvot av sammanlagd bruttoarea för bostäder och lokaler
inom ett område och områdets area. |
|
expropriand |
Den
som begär expropriation. |
|
expropriat |
Den
vars egendom eller rättighet är föremål för
expropriation. |
|
expropriation |
Rättslig åtgärd varigenom äganderätt eller servitutsrätt
till fastighet tvångsvis och mot ersättning tas i
anspråk för att tillgodose ett allmänt intresse. |
|
expropriationsersättning |
Ersättning som utges vid expropriation.
Expropriationsersättningen kan bestå av löseskilling,
intrångsersättning eller annan ersättning. |
|
expropriationstillstånd |
Tillstånd att tvångsinlösa viss egendom eller viss
sakrätt till fastighet. |
|
fast egendom |
All
mark i riket inklusive vattentäckta områden.
Med enstaka undantag är marken och de vattentäckta
områdena indelade i särskilda rättsliga enheter,
fastigheter, som finns redovisade i fastighetsregister. |
|
fast lån |
Fastighetslån som inte avbetalas under lånetiden. Denna
typ av lån kallas även amorteringsfria lån. |
|
fastighet |
Fast egendom som är upptagen eller skall upptas i
fastighetsregister såsom en självständig enhet.
Till fast egendom hör tillbehören byggnad, ledning,
stängsel och annan anläggning som anbringats i eller
ovan mark för stadigvarande bruk samt träd och andra
växter.
Vid fastighetstaxering jämställs byggnad på ofri grund
med fastighet. |
|
fastighetsbevis |
Fullständig utskrift av innehållet i
fastighetsdatasystemet för en fastighet. |
|
fastighetsdatasystemet |
ADB-baserat registersystem som efter
fastighetsdatareformens genomförande ersätter
fastighetsregistrets jord- och stadsregister och
inskrivningsregistrets fastighetsböcker. |
|
fastighetskapital |
Fastighetens totala värde. Fastighetskapitalets storlek
motsvarar i regel marknadsvärdet. Fastighetskapitalet
kan uppdelas i eget och lånat kapital. |
|
fastighetslån |
Lån
för finansiering av fastighet eller tomträtt mot
säkerhet av pantbrev |
|
fastighetsplan |
Planinstitut som omfattar ett område inom en detaljplan
och som redovisar bestämmelser om markens indelning i
fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande
särskilda rättigheter samt om gemensamhetsanläggningar.
Fastighetsplan kan endast finnas inom detaljplan.
Fastighetsplan ersätter byggnadslagens tomtindelning |
|
fastighetsprissystem |
Datorbaserade system för utsökning och analys av
information om fastighetsöverlåtelser baserade på
uppgifter från lagfartsregistret |
|
fastighetsränta |
Löpande överskott som står till förfogande för
förräntning av fastighetskapital, sedan drift- och
underhållskostnader dragits från bruttointäkterna. Se
driftnetto. |
|
fastighetsskatt |
Skatteuttag till stat på grund av ägande av fastighet. |
|
fastighetstaxering |
Bestämning av fastigheters skattepliktsförhållanden,
indelning av fastighetsbeståndet i taxeringsenheter samt
bestämning av beskattningsnatur och taxeringsvärde för
dessa. |
|
förhandsbesked |
Besked av byggnadsnämnd huruvida åtgärd som kräver
bygglov kan tillåtas på avsedd plats. Förhandsbesked har
bindande verkan i två år. |
|
förköpsrätt |
Rätt för kommun att träda i annan köpares ställe vid
fastighetsförsäljning. För förköp krävs att fastigheten
behövs för allmänt behov. |
|
förmånsläge/inomläge |
Summan av alla underliggande pantbrev plus det aktuella
pantbrevet. |
|
garantibesiktning. |
Besiktning med syfte att undersöka i vad mån fel i en
entreprenad framträtt under den garantitid som gäller
för entreprenad |
|
gemensamhetsanläggning |
Enligt anläggningslagen inrättad anläggning som är
gemensam för flera fastigheter och tillgodoser ändamål
av stadigvarande betydelse för dessa. |
|
genomförandebeskrivning |
Särskild handling som skall åtfölja detaljplan och
redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och
fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett
samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande
av plan. |
|
genomförandetid |
Period, 5-15 år, under vilken en detaljplan inte får
ändras eller upphävas om det inte är nödvändigt på grund
av förhållande av stor allmän vikt och som inte kunnat
förutses vid planläggningen. Förändring av en detaljplan
under genomförandetiden medför alltid ersättning till
fastighetsägaren. Efter genomförandetidens utgång kan
kommunen däremot ändra eller upphäva planen utan att
ersättningsskyldighet uppkommer |
|
gravationsbevis |
Bevis avseende viss fastighet eller tomträtt,
innehållande uppgifter om bl a ägare och innehavare,
inteckningar och andra inskrivningar. Gravationsbevis
utfärdas av inskrivningsmyndighet. |
|
grundavgift |
I
ekonomisk plan angiven fördelning av
bostadsrätts-föreningens egna kapital på
bostadsrätterna. |
|
gäldenär |
Låntagare |
|
hypotek |
Säkerhet (pant). |
|
hypotekslån |
Lån
beviljat mot inteckningssäkerhet och lämnat av t ex
Stadshypotekskassan eller andra hypoteksinstitut. |
|
hyreshus |
Vid
fastighetstaxering avses hus som är inrättat till bostad
för minst tre hushåll eller till kontor, butik, hotell,
restaurang och liknande. Hyreshus är en byggnadstyp
enligt fastighetstaxeringslagen. En byggnad med
förrådsutrymme som ligger i anslutning till ett hyreshus
och som behövs för verksamheten räknas också som
hyreshus. |
|
industribyggnad |
Vid
fastighetstaxering avses byggnad som är inrättad för
industriell verksamhet.
Exempel på industribyggnader är fabriks-, verkstads- och
hantverksbyggnader. |
|
inlösen |
Tvångsförvärv av fastighet eller del därav för vilket
inte särskilt tillstånd fordras, t ex kommunalt förvärv
av mark för allmänt ändamål fastlagd i detaljplan,
liksom förvärv av tomtdel vid fastighetsreglering. |
|
inom, inomläge |
Anger ett pantbrevs läge i förhållande till andra
pantbrev. |
|
inskrivning |
Rättslig åtgärd varigenom äganderätt, lagfart eller
begränsad sakrätt, t ex servitut eller nyttjanderätt
antecknas i inskrivningsregistret eller tomträtt
antecknas i tomträttsbok. |
|
inskrivningsmyndighet |
Tingsrätten, som har hand om registrering av lagfart
respektive inskrivning och inteckning i fastighet och
tomträtt. |
|
inteckning |
Registreringsåtgärd hos inskrivningsmyndighet. Betecknar
även själva beviset som lämnas för åtgärden. |
|
jordabalksbesiktning |
Fastighetsbesiktning som innebär undersökning av
fastighet för att fullgöra köpares undersökningsplikt
enligt jordabalkens krav. |
|
kalkylränta |
Procentsats som används vid omräkning av belopp till
tidigare eller senare tidpunkt. Vanligen speglar
kalkylräntan det aktuella avkastningskravet. |
|
kapitalkostnad |
Ränta och avskrivning på fastighetskapitalet. |
|
konsumentprisindex |
Index som belyser den genomsnittliga prisutvecklingen
för den totala privata konsumtionen. Konsumentprisindex,
KPI, beräknas av Statistiska centralbyrån. |
|
Kontantinsats |
Skillnad mellan köpeskilling och lån som köparen övertar
från säljaren. |
|
konvertering |
Förändring av lånevillkoren för bundet lån.
Konverteringsrätt föreligger, då i reversavtal lånepart
förbehålls rätt att, sedan viss angiven del av avtalade
lånetiden förflutit, säga upp lånet för villkorsändring,
oftast av räntan. |
|
kvartersmark |
Mark som i detaljplan är avsedd för bl a bebyggelse,
idrotts- och fritidsanläggning, begravningsplatser,
anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt
skydds- och säkerhetsområde. |
|
köpebrev |
Köpehandling som är underskriven av både säljare och
köpare.
Det anger köpeskillingen och innehåller en bekräftelse
på att viss fastighet överlåtits. |
|
köpekontrakt |
Avtal som fastställer rättigheter och skyldigheter för
köpare och säljare. |
|
köpeskilling |
Beteckningen för den totala summa som betalas vid ett
köp. |
|
köpeskillingskoefficient |
Kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde för en
fastighet. |
|
lagfartbevis |
Formellt bevis ägarbevis av en fastighet. Det utfärdas
av tingsrätten efter det att köpet är fullbordat. Först
när lagfarten erhållits kan inteckningar göras hos IM.
Vid tomträtt motsvaras lagfartsbevis av
inskrivningsbevis. |
|
likvidavräkning |
Slutlig avräkning mellan köpare och säljare. |
|
lokal(enhet) |
Nyttjandeenhet som omfattar lokalutrymmen, t ex
butik(senhet), kontor(senhet), skola (skolenhet),
klinik(enhet). Till lokaler räknas lägenhet avsedd för
butik, kontor, lager, hantverks- och industrirörelse m
m. |
|
lokalarea |
Bruksarea för lokalutrymmen. |
|
löseskilling |
Ersättning för fastighet som exproprieras i sin helhet.
Löseskillingen skall motsvara fastighetens
marknadsvärde. Vid expropriation av hel fastighet kan
förutom löseskilling även förekomma annan ersättning. |
|
marklov |
Skriftligt tillstånd, lov, enligt plan- och bygglagen
för schakt, fyllning, trädfällning eller
skogsplantering. |
|
marknadshyra |
Sannolik hyra vid nyteckning av hyreskontrakt på en
öppen och oreglerad hyresmarknad. |
|
marknadsränta |
Allmänna ränteläget för upplåning i bank. |
|
marknadssimulering |
Samlande begrepp för att bedöma en fastighets
marknadsvärde när relevant ortsprismaterial saknas. |
|
marknadsvärde |
Mest sannolikt pris för en fastighet vid försäljning på
en öppen fastighetsmarknad under normala förhållanden. |
|
månadsavgift. |
Periodiserad årsavgift för nyttjanderätten till
bostadsrättslägenhet |
|
nominell ränta |
Ränta inkluderad förändring i penningvärdet under en
period, vanligen ett år. |
|
nominellt värde |
Värde uttryckt i löpande penningvärde. |
|
nuvärdemetod |
Förfarande där värdet på en fastighet bedöms med
utgångspunkt från förväntade avkastningar vilka
nuvärdeberäknas till värdetidpunkten. Synonym till
avkastningsmetod. Varianter av nuvärdemetod är
intäkt/kostnadsmetod och cash-flowmetod. |
|
nybyggnadskarta |
Karta som utgör underlag för situationsplan.
Nybyggnadskartan utvisar bl a fastighetens exakta mått,
gränser för byggnadsrätt, va-ledningars lägen m m.
Kommun är skyldig att tillhandahålla nybyggnadskarta för
fastigheter inom stadsplanelagt område. Nybyggnadskarta
upprättas av kommun i samband med bygglovprövning |
|
nyttjanderätt |
Rätt att nyttja fastighet, byggnad eller annan
anläggning eller del därav. Nyttjanderätt till fastighet
kan innefatta bl a arrende, hyra och tomträtt. Till
nyttjanderätt räknas däremot inte servitut. |
|
obundet lån |
Lån
vars villkor i fråga om räntan kan ändras under
lånetiden. |
|
ofri grund |
Beteckning som anger att fastigheten har tomrätt eller
är arrenderad. |
|
områdesbestämmelser |
Planinstitut som innehåller bestämmelser för
säkerställande av översiktsplans syfte för område där
detaljplan inte krävs. |
|
omslagsrevers/skuldebrev |
Den
lånerevers i vilken alla villkor förs in och den
förklaring låntagaren ger när han pantsätter pantbrevet
(omslag till pantbrevet). |
|
omsättningshyra |
Lokalhyra baserad på andel av hyresgästens omsättning.
Vanligtvis kombineras avtal om omsättningshyra med någon
form av minimihyra för perioden. |
|
optionsrätt |
Förhandsrätt. I fastighetsrätten används optionsrätt
främst i samband med rätt till förlängning av arrende-
och hyresavtal. |
|
ortsprismetod |
Metod för bedömning av marknadsvärde för en fastighet
utifrån jämförelser av priser för likartade fastigheter,
jämförelseobjekt. |
|
pantbrev |
Är
beviset för att inteckning skett i fastighetsboken för
det belopp som angetts i pantbrevet. I fastighetsboken
har angetts vilket förmånsläge inteckningen/pantbrevet
har fått i förhållande till andra inteck-ningar/pantbrev
i fastigheten. Pantbrevet överlämnas till långivaren som
pantsäkerhet för lånet. När lånet är betalt, återlämnas
pantbrevet till fastighetsägaren. Det skall förvaras på
säkert ställe och kan belånas på nytt. |
|
pantförskrivning |
Den
förklaring fastighetens ägare gör när han pantsätter
pantbrevet/fastigheten hos långivaren, vilket vanligast
sker i omslagsreversen. |
|
panträtt |
Rätt som uppstår när en person ställer egendom till
annans förfogande som säkerhet för en fordran. Panträtt
i fastighet upplåts genom att fastighetsägare överlämnar
pantbrev till borgenär som pant för fordran. |
|
pantvärde |
Belåningsvärde, som en långivare kan räkna med att få ut
vid exekutiv försäljning. Används vid ansökan om lån med
räntebidrag. |
|
plan- och bygglag (PBL) |
Lag
för reglering av markanvändning och byggande. |
|
planerat underhåll |
Underhållsåtgärd som återkommer med regelbundna
intervall och som därför kan förutses och planeras. |
|
planinstitut |
Komplex av rättsregler som reglerar en fysisk plans
tillkomst, innehåll, rättsverkan och användning.
I plan- och bygglagen (PBL) finns planinstituten
regionplan, översiktsplan, detaljplan,
områdesbestämmelser och fastighetsplan. |
|
real ränta |
Ränta justerad för förändring i penningvärdet under en
period. |
|
realisationsvinst |
Vinst vid (ej yrkesmässig) försäljning av egendom. |
|
realvärde |
Värde med beaktande av förändringen i penningvärdet.
Realvärdet erhålls genom omräkning av det nominella
värdet med hjälp av konsumentprisindex, inflation.
Realvärdet uttrycks för en bestämd tidpunkt. |
|
regionplan |
Planinstitut enligt plan- och bygglagen för samordning
av flera kommuners planläggning. |
|
revers |
Skuldförbindelse, skuldebrev som anger lånebelopp och
-villkor. |
|
rivningslov |
Skriftligt tillstånd, lov, enligt plan- och bygglagen
att utföra rivningsåtgärd. |
|
räntebidrag |
Författningsreglerad räntesubvention för ny- eller
ombyggnad av bostäder. Räntebidrag är förenat med
författnings-reglerat bostadslån som utbetalats före 1
januari 1992 eller som lämnas enligt förordning
1991:1993 om statliga räntebidrag för ny- och ombyggnad
av bostäder. |
|
ränteändring |
Endast räntan skrivs om. |
|
saneringsfastighet |
Fastighet inom saneringsområde. Benämningen
saneringsfastighet används även i betydelsen
rivningsfastighet. |
|
serielån |
Långfristigt bottenlån, vars amorteringsplan är
fastställd för hela lånetiden och på sådant sätt att
amorteringen ökar vid varje betalningstillfälle.
Amorteringsplanen är oberoende av vilken ränta som
kommer att gälla under amorteringstiden. |
|
servitut |
Rättighet för ägare till fastighet, härskande fastighet,
att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta i
anspråk eller råda över en annan fastighet, tjänande
fastighet. Man skiljer mellan official- och
avtalsservitut.
Officialservitut är tillkomna vid förrättning
eller genom domstols eller annan myndighets beslut.
Avtalsservitut är tillkomna genom frivilligt
avtal mellan parterna. |
|
småhus |
Bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter. |
|
specialbyggnad |
Vid
fastighetstaxering avses försvarsbyggnad,
kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad,
reningsanläggning, vårdbyggnad, bad-, sport- och
idrottsanläggning, skolbyggnad, kulturbyggnad,
ecklesiastikbyggnad eller allmän byggnad. |
|
stadsplan |
Planinstitut enligt byggnadslagen ersätts i plan- och
bygglagen av detaljplan |
|
stamfastighet |
Fastighet från vilken Din tomt är avstyckad. |
|
statlig kreditgaranti |
Statlig garanti i fråga om sådana lån som kreditinstitut
lämnar för att slutligt finansiera ny- eller ombyggnad. |
|
statligt bostadslån |
Statligt lån till stöd för ny- och ombyggnad av
bostäder. Statliga bostadslån lämnades före 1 januari
1992. |
|
strimlade lån |
Lån
som upptas av ägare av bostadsrätt mot säkerhet av
pantbrev i bostadsrättsföreningens fastighet. Vanligen
används samma pantbrev som säkerhet för flera
bostadsrättsinnehavares lån. |
|
stämpelskatt |
Omsättningsskatt som erläggs enligt
stämpelskatteförordningen i form av stämpelavgift vid
förvärv av fastighet eller tomträtt |
|
subventionsränta |
Räntesats som utgör underlag för beräkning av statlig
räntesubvention. Subventionsräntan fastställs av
Boverket varje fredag. Räntesatsen bestäms med
utgångspunkt från räntesatser som tillämpas på den
allmänna kreditmarknaden vid köp av bostadsobligationer
med en återstående löptid av fem år. |
|
säkerhetsbedömning |
Lån
mot säkerhet inom 75% av pantvärdet. För lån därutöver
kräver långivaren extra säkerhet t ex borgen, aktier
eller bankbok. |
|
särskild fastighetstaxering |
Fastighetstaxering som verkställs de år då allmän
fastighetstaxering inte äger rum. Nybildade eller
förändrade fastigheter blir föremål för en helt ny
taxering medan övriga fastigheter behandlas lika som
föregående år. |
|
taxeringsenhet |
Egendom som skall taxeras för sig vid
fastighetstaxering. Normalt utgörs en taxeringsenhet av
en fastighet men den kan också bestå av en del av
fastighet eller av flera fastigheter. Exempel på olika
slags taxeringsenheter är: hyreshus-, industri-,
lantbruks-, småhus- och specialenhet. |
|
taxeringsvärde |
Totalt värde för taxeringsenhet bestämt vid
fastighetstaxering och avsett att ligga till grund för
beräkning av skatt m m. |
|
tomtkarta |
Av
kommunen upprättad karta som juridiskt styrker att
tomten är bildad på lagligt sätt. |
|
tomträtt |
Nyttjanderätt till fastighet som upplåtes för visst
ändamål under obestämd tid och mot årlig avgäld i
pengar. Tomträtt upplåtes av kommun eller av stat. |
|
tomträttsavgäld |
Årlig avgift som tomträttshavare skall erlägga till
markens ägare. |
|
topplån |
Fastighetslån mot säkerhet i pantbrev med sämre
förmånsrätt än bottenlån. |
|
totalhyra |
Bruttohyra inklusive kostnader för uppvärmning,
vattenavgifter
m m. |
|
totalt kapital |
Summan av lånat och eget kapital. Normalt avses
marknadsvärdet. |
|
underhåll |
Åtgärd för att bibehålla en byggnads ursprungliga
funktion. |
|
utnyttjandetal |
Bruksarean i förhållande till bruttoarean. |
|
vakansgrad |
Outhyrd del i förhållande till uthyrbar del av
fastighet. Vakansgraden kan beräknas som förhållandet
mellan outhyrd area och total area alternativt antal
outhyrda lägenheter och totalt antal lägenheter eller
bedömd hyra för outhyrda utrymmen och bedömd totalhyra. |
|
värdeutlåtande |
Dokument som redovisar en bedömning av fastighetens
värde och grunden för bedömningen. |
|
värdeår |
Vid
fastighetsvärdering avses årtal som är representativt
för byggnads ålder med beaktande av större ombyggnader.
En byggnads värdeår är vanligen nybyggnadsåret. |
|
årsavgift |
Summan av kostnader för kapital, drift- och underhåll
för bostadsrättsförening fördelat per bostadsrätt.
Grunden för fördelning anges i den ekonomiska planen. |
|
återanskaffningskostnad |
Kostnad för att i nuet anskaffa en likvärdig fastighet
som den ursprungliga med avseende på funktionen. |
|
återuppföranderätt |
Rätt enligt plan- och bygglagen att ersätta en riven
eller på annat sätt förstörd byggnad med en i huvudsak
likadan byggnad inom 5 år från det att byggnaden revs
eller förstördes. Om ägaren hindras att utnyttja sin
återuppföranderätt har han rätt till ersättning. |
|
ägarhypotek |
Den
del av ett pantbrevs belopp, som inte används för att
säkerställa en skuld d v s en ej utnyttjad/belånad del
av ett pantbrevs storlek. |
|
överhypotek |
Den
del av ett pantbrevs värde som överstiger gällande
skuldsumma. |
|
översiktsplan |
Planform enligt plan- och bygglag som anger grunddragen
i användningen av mark- och vattenområden i hela
kommunen. |
|
övrig area (ÖVA) |
Bruksarea för övriga utrymmen, t ex driftutrymme,
trappor och hissar. Övrig area beräknas enligt SS 02 10
52. |